Hoppa direkt till huvudmenyn

Hoppa direkt till sidans innehåll

Kommunvapen

KOMMUNVAPNET

"I fält av silver ett rött treberg, belagt med ett armborst av silver, och däröver en av en vågskura bildad blå ginstam, belagd med en lie av silver."

Så beskrivs kommunvapnet, som ansluter till både forntid och nutid. Lien, hämtad ur socknens 1600-talssigill, syftar på myrmalmshantering och smide. Armborstet, som i dessa trakter använts längre än på andra håll i landet, symboliserar försvarsvilja och jakt. Vågskuran hänför sig till den forsande älven och treberget på både skogen och bergen med sin mjuka utformning. Vapnet registrerades den 17 maj år 1991 som kommunvapen.

Kommunvapnet finns nu också i "naturlig" storlek på östra väggen i kommunalhusets sessionssal, med ett riktigt armborst.

 

Den vapensköld som invigdes på kommunfullmäktiges sammanträde måndagen den 4 november 2002, har tillkommit på initiativ av kommunalrådet Herbert Halvarsson. Vapensköldens stomme har tillverkats av Dan Johansson i Returens verkstad. Armborstet är en exakt kopia av en medeltida modell, och har gjorts av Peter Danielsson i Gesunda. Lien kommer från Anders Lindbergs samlingar, och är av en större, 1,1 m, och tyngre modell, vilken användes för att slå det hårda starrgräset på myrar och ängar. Vapenskölden i sessionssalen mäter ~2 m x 1,6 m.

 

Historik

Älvdalens kommunvapen, i sessionssalen.
(
Färgerna något missvisande p g a ljuset i salen.)

Älvdalens kommunvapen, logotyp.

En kort historik  
I augusti 1943 skickar överste Anders Andén och Elfdalens Hembygdsförening en skrivelse till kommunalnämndens ordförande i vilken man föreslår att kommunen borde skaffa ett sockenvapen. Kommunen ser positivt på förslaget, tillsätter en kommitté och kontaktar riksheraldikerämbetet. Ledamöterna föreslår att man försöker få med någon, eller några av symbolerna från det gamla sockensigillet, lie, tång, armborstpil, hammare eller vattenhjul. Ett av riksheraldikerämbetets förslag vinner kommunal- nämndens gillande. Det skall enligt uppgift ha sett ut på följande sätt: "Skölden genom vågskära (symboli- serande Dalälven) delad i rött och silver, i övre fältet ett armborst, åtföljt på vardera sidan av en lie, allt i silver, i undre fältet ett rött treberg." Förslaget godkänns av kommunfullmäktige, och ställs ut en månad för att kunna granskas av allmänheten. Allt detta sker under april månad 1944. I juni1944 gör riksantikvarien Curman, ett besök i Älvdalen och lägger sig i debatten. Han tycker att vapenförslaget borde innehålla fler detaljer från det gamla sigillet, och vill att frågan skall diskuteras med riksheraldikern igen. Kommunalnämnden går på Curmans linje, tar tillbaka sitt tidigare beslut och påbörjar arbetet med att få fram ett nytt förslag. Ingenting händer förrän i december samma år, då kommunalnämnden beslutar att ta upp ärendet igen. Myndigheterna har inte hört av sig, fastän många haft synpunkter på förslagen. Kommunalnämnden beslutar att stå fast vid det första beslutet och förslaget, ... "som ansluter sig både till nutid och forntid, visar älvdalingarnas skicklighet som bågskyttar och gränsvakt, liesmide, den forsande älven, skogen och bergen ... Förslaget i detta utförande får en enkel och värdig form och får icke bli ett plotter" Kommunfullmäktige beslutar att anta förslaget i februari 1945. Ärendet är fördenskull inte klappat och klart. Strax därefter kommer nämligen en skrivelse från landsantikvarien i Kopparbergs län. Nu vill också denne myndighetsperson vara med i debatten. Han tycker inte att armborstet ska vara med, utan vill bara ha ett rött treberg och tre har utan orv. Färgerna skall vara rött silver och svart.
Landsantikvariens ord väger tungt. På sammanträdet den 26 juli 1945 frångår kommunalnämnden sitt beslut ytterligare en gång, och beslutar anta ett nytt förslag som stämmer bättre överens med landsantikvariens. Det nya förslaget har följande utseende : En sköld i röd färg, treberg nederst, en vågskura av silver och i övre fältet tre liar av silver. Ärendet diskuteras på kommunfullmäktiges möte den 29 juli. En lång debatt följer där alla skrivelser och synpunkter diskuteras ingående. Överste Andén deltar också i debatten och framhåller att armborstet absolut måste behållas. Vapnet har mycket gammal hävd som både jakt och försvarsvapen. Han tycker att man ska diskutera frågan ytterligare och även utlysa en pristävling. Detta blir också kommunfullmäktiges beslut. En pristävling utlyses, och till kommunalnämndens sammanträde den 22 oktober hade 12 tävlande lämnat in 56 förslag. Nämnden beslutar att första pris skall gå till Ruben Hellman, teckningslärare i Falun. Han får 300 kronor för sin insats. Kommunfullmäktige beslutar enhälligt att anta Ruben Hellmans och kommunalnämndens förslag. Detta överlämnas till riksheraldikerämbet för slutgiltigt ställningstagande. Först i maj 1946 kommer riksheraldikerämbetets och Kungens beslut: Kunglig Maj:t fastställer vapen för Älvdalens kommun sålunda: I fält av rött treberg, belagt med ett armborst av silver, och däröver en av en vågskura bildad blå ginstam, belagd med en lie av silver. Det länder alla som vederbör till efterrättelse." Den vapensköld som invigs på Kommunfullmäktiges sammanträde måndagen den 4 november 2002, har tillkommit på initiativ av Kommunalrådet Herbert Halvarsson. Vapensköldens stomme har tillverkats av Dan Johansson i Returens verkstad. Armborstet är en exakt kopia av en medeltida modell, och har gjorts av Peter Danielsson i Gesunda. Lien kommer från Anders Lindbergs samlingar, och är av en större och tyngre modell vilken användes för att slå det hårda starrgräset på myrar och ängar. Ingegerd Sundkvist eu. Källor: Skansvakten 1946 och 1996. Ordförklaringar ginstam = heraldiskt uttryck, övre tredjedelen av en vapensköld skura = delningslinje, rak, böjd eller bruten

 

Kontakta oss

 

Älvdalens kommun

 

   

E-post: kommun@alvdalen.se                       

Tel: 0251-313 00                                             Fax: 0251-312 09
  Postadress:
Box 100, 796 22 Älvdalen
Besöksadress:
Permatsvägen 1, 796 31 Älvdalen
Org.nr:
212000-2197