Hoppa direkt till huvudmenyn

Hoppa direkt till sidans innehåll

Solfångare


Logga energi- och klimatrådgivning

Solfångare är glasade lådor som omvandlar solenergi till värme. Vatten värms när solen skiner och leds till en ackumulatortank för senare bruk. Det finns olika typer av solfångare, de som beskrivs här är plana solfångare.

Verkningsgraden i solfångaren är högre än på solceller. I de nordiska länderna ger de mycket energi sommartid men väldig lite vintertid då vi har få timmar sol per dag, och det är många dagar då det är mulet och solenergin inte kan tas till vara. Under sommaren har vi däremot energi i överskott. 
 
Eftersom solen här i Norden har en väldig låg vinkel under de kalla månaderna kan en fasadsolfångare bli effektivare än en solfångare som placeras på tak (med vinkel ~30°). Värmeproduktionen är högre desto mer direkt solinstrålningen kommer mot solfångarytan, därför blir värmeproduktionen högre med fasadsolfångaren när den behövs och överskottet lägre under sommaren. Men att installera solfångare på fasad är inte alltid möjligt eftersom träd eller byggnader kan stå i vägen för solinstrålningen.

Solvärmen kan utnyttjas för tappvarmvatten och badanläggningar, men för uppvärmning blir lagring av värmen nödvändig eftersom solenergin är en intermittent värmekälla och därmed oförutsägbar till sin natur. En ackumulatortank är bästa lösningen för lagring, och fördelen är att det är möjligt att i efterhand lägga till andra värmekällor.

Hur många kvadratmeter solfångare ska jag köpa?
Tumregeln är 2 - 3 m2 solfångare per person i hushållet. Ackumulatortanken ska ha en volym på cirka 75 liter per kvadratmeter solfångaryta.

Till exempel, 2 till 3 personer:
 
 6 m2 Solfångare
 400 liter ackumulatortank

+ allt som behövs för installationen (pump, reglercentral, solvärmerör, etc)
Kostnaden är kring 28 000 kr + 2 500 för monteringssatser.

Prisen är ungefärliga och beror på märke och distributör.

Teknik
De vanligaste solfångarna är designade för att verka vid temperaturer som är kring 100°C högre än utomhustemperaturen. De använder både direkt och diffus strålning och är billiga i drift och lätta att underhålla.

Den viktigaste delen av en solfångare är den ”svarta” absorberande ytan som kallas absorbator, den skall motsvara det strålningsområde som kan omvandlas till värme för att vara effektiv. Absorbatorn är vanligtvis gjord av plast eller koppar. En eller två glas- eller plastskivor kan täcka den absorberande ytan för att reducera förluster i form av strålning och konvektion. Under den absorberande ytan används ett isoleringsmaterial, också detta med avsikt att minska värmeförlusterna.

Vätskan drivs med hjälp av en pump, det varma vattnet lagras sen i en ackumulatorstank för att användas när det behövs.
Vätskan drivs med hjälp av en pump, det varma vattnet lagras sen i en
ackumulatorstank för att användas när det behövs.

För- och nackdelar  

Fördelar:

  • Helt automatiskt.
  • Behöver endast lite underhåll, och detta är dessutom enkelt att genomföra.
  • Bättre ekonomi – lägre kostnader för den konventionella uppvärmningen, bättre kontroll på framtida kostnader.
  • Solvärme är en ”hållbar” energiteknik och ger inga emissioner, den ger bättre närmiljö – renare luft i områden sommartid.
  • Trygghet och oberoende – minskat beroende av köpt energi.
  • Minskar det totala behovet av bränsle, kan minska elanvändningen.
  • Verkningsgrad – solvärme kan öka värmesystemets totala verkningsgrad genom att ersätta bränsle till det konventionella systemet, som vanligtvis har lägre verkningsgrad under sommaren.
  • Minskar miljöpåverkan och buller för transporter av bränsle.
  • De som eldar behöver inte göra det under sommarhalvåret.

Nackdelar:

  • Kräver utrymme för ackumulatortanken.
  • Den optimala lutningen stämmer inte alltid med takets, vilket gör att man har att välja mellan att antingen ha samma lutning som taket (vilket ger minskad effektsgrad) eller förändra takets utseende.
  • Den visuella faktorn kan upplevas som negativ för vissa människor.

Miljöpåverkan  
Solfångarmaterialets miljöpåverkan härrör i huvudsak från ingående metaller eller plaster och vätskebärare. Solfångarens absorbator kan utgöras av metall eller plast. Metallen bör återvinnas vid slutanvändning, dels för att metaller är ändliga resurser och dels för att vissa metaller, exempelvis koppar, bör hanteras i slutna kretslopp [Lundgren, M. Wallin, F. 2003] En vanlig vätskebärare är olja eller en blandning av vatten och propylenglykol, men det går även att konstruktionsmässigt lösa risken för frostsprängning med hjälp av dräneringssystem.

Sidfot energi- och klimatrådgivning

Kontakta oss

 

Älvdalens kommun

 

   

E-post: kommun@alvdalen.se                       

Tel: 0251-313 00                                             Fax: 0251-312 09
  Postadress:
Box 100, 796 22 Älvdalen
Besöksadress:
Permatsvägen 1, 796 31 Älvdalen
Org.nr:
212000-2197