Djur och husdjur

Djur är till stor glädje för många, men tänk på att du som djurägare ansvarar för att de behandlas väl och mår bra. Du ska också se till att dina djur inte stör eller orsakar olägenheter för andra djur eller människor.

När du skaffar djur tar du på dig ansvaret för att djuret har det bra och att du lever upp till de djurskyddsbestämmelser som finns. Du ska både förhålla dig till allmänna föreskrifter och till kommunens hälsoskyddsföreskrifter.

Du som bor i ett område med detaljplan behöver ansöka om tillstånd hos miljökontoret för att hålla följande djur:

  • Nötkreatur, häst, get, får eller svin.
  • Pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur, till exempel höns.
  • Giftorm.

Ansök om tillstånd

  • Glöm inte att bifoga en ritning som visar var djuren ska hållas samt var utrymmen för vistelse och skötsel finns.
  • Om du inte själv äger fastigheten ska du först fråga fastighetsägaren.

Ansök om tillstånd för djurhållning inom detaljplanerat områdelänk till annan webbplats

Länsstyrelsen ansvarar för djurskyddskontrollen i länet. De kontrollerar bland annat djurhållningen av hästar, hundar och lantbrukets djur. Länsstyrelsens kontroller utgår från djurskyddslagstiftningen.

Du ska kontakta länsstyrelsen om du

  • misstänker att ett djur inte sköts på rätt sätt,
  • vill ansöka om tillstånd för många djur, till exempel många hundar eller hästar,
  • vill ansöka om tillstånd för att driva näringsverksamhet med djur, till exempel hunddagis eller zoobutik.

Läs mer om Skötsel av djur på Länsstyrelsens webbplatslänk till annan webbplats.

Kontakta polisen om:

  • Ditt djur sprungit bort
  • Du hittat ett djur som du tror sprungit bort
  • Ett djur olovligen befinner sig på din mark

Ditt ansvar och vad du kan tänka på

Djur söker sig ofta till platser där människor lever och verkar för att söka skydd, boplatser och framförallt föda. I tätbebyggda områden bör du tänka på att dina egna aktiviteter kan utsätta grannar för olägenheter. Det finns mycket som du kan göra för att hålla djur borta från din tomt och bostadsområde.

  • Släng äpplen och annan fallfrukt i komposten.
  • Överdriv inte matning vid fågelbordet då maten lockar till sig rådjur,
    kråkfåglar, duvor och även råttor.
  • Håll komposten täckt eller undvik helt att exponera köksavfall på tomten.
  • Kontinuerlig störning får ofta djuren att flytta.
  • Om djur matas vintertid lär de sig var det finns mat och mister sin rädsla
    för människor. Det kan leda till att de återkommer och äter annat som odlas.

När vilda djur blir en olägenhet inom tätbebyggt område

När vilda djur ställer till olägenheter för människors hälsa inom tätbebyggt område kan miljökontoret anlita en skytt för att avliva och ta bort djuret. Innan man gör det tittar man på om det istället går att ändra på förutsätt­ningarna för djuret på den platsen.

Fåglar

Det är vanligt att miljökontoret får in klagomål på fåglar. En avskjutning löser sällan problemet annat än för stunden. En fastighetsägare ska därför alltid i första hand själv försöka lösa problemet. Det kan röra sig om att sätta upp fågelskrämmor eller på annat vis förhindra fåglar att bygga bo eller slå sig ner på mark, takkanter, hängrännor m.m. Du kan också vända dig till ett skadedjursbolag för hjälp.

Älgar

Det händer att älgar söker sig in i människors trädgårdar. Vanligtvis kanske detta inte är något problem, men skulle älgen vara aggressiv och dessutom vistas nära skolor blir det en olägenhet och kan anmälas till miljökontoret.

Rådjur

Det är inte ovanligt att rådjur söker sig in i trädgårdar för att kalasa på alla läckerheter som finns där. Detta betraktas inte som olägenhet för människors hälsa och hanteras inte av miljökontoret. Däremot kan det fattas beslut om avskjutning under vissa förutsättningar.

Katter

Miljökontoret får då och då klagomål på lösspringande katter som orsakar olägenheter i bostadsområden. Miljökontoret har inga möjligheter att ta hand om herrelösa katter. Istället får man vända sig till polisen.

Smittspridning genom ohyra och skadedjur har tidigare haft stor betydelse för uppkomst av större sjukdomsutbrott. Förbättrad hygien och råttsäkring av byggnader har i vårt land minskat skadedjurens betydelse som smittspridare, men de utgör fortfarande en risk för smittspridning. Framförallt ohyra har på senare år börjat öka igen i samhället. Ohyra och skadedjur kan också orsaka stor ekonomisk skadegörelse genom angrepp på livsmedel, textilier, trävaruprodukter mm.

Enligt miljöbalken är det fastighetsägaren som ska se till att bostäder och lokaler hålls fria från ohyra och andra skadedjur. Bor du i hyreshus är det således fastighetsägaren som du ska vända dig till om du upptäcker ohyra eller skadedjur i eller runt din bostad.

Kompostering av matavfall i våra bostadsområden har ökat påtagligt under senare år och dåligt skötta komposter kan bidra till ökade problem med råttor.

Om du har råttor i ditt hus eller i din trädgård skall du kontakta något företag som kan genomföra skadedjursbekämpning. Du kan då beställa råttsanering och samtidigt få hjälp med att förebygga råttproblem i framtiden. Dessa företag har även hand om bekämpning av skadeinsekter av olika slag.

Om du störs av något djur ska du i första hand prata med djurägaren. Om det inte hjälper kan du kontakta miljökontoret. Klagomål på djur som kan bedömas som olägenheter kan vara:

  • Hundar som skäller var och varannan natt och väcker närboende.
  • Hundar som skäller ihållande dagtid flera timmar i sträck varje dag.

Vad är en olägenhet vid klagomål på djur?

En olägenhet är enligt miljöbalken "en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka en människas hälsa menligt i fysisk eller psykisk mening" (9 kap 3 § miljöbalken)

Folkhälsomyndighetens webbplatslänk till annan webbplats finns mer information om begreppet olägenhet.

Senast uppdaterad: 5 juni 2019