Handlingsprogram: Trygghet och säkerhet i Älvdalens kommun

I Älvdalens kommun finns ett lokalt brottsförebyggande råd (BRÅ) som arbetar för minskad brottslighet och ökad trygghet i samhället.

Målet med lokala BRÅ är att minska brottsligheten och öka tryggheten för kommunens invånare och besökare. Det gör vi genom långsiktig samverkan och gemensamma insatser tillsammans med olika aktörer och lokala nätverk.

Arbetet utgår från nationella BRÅ:s riktlinjer och lokala samverkanöverenskommelser och medborgarlöften som skrivs mellan kommunen och polisen. Den lokala problematiken och de lokala behoven styr innehållet i överenskommelsen och medborgarlöfte.

Arbetet i lokala BRÅ leds av kommunstyrelsens ordförande. BRÅ har sammanträden tre gånger per år och i rådet ingår representanter från

• Barn- och utbildningsförvaltningen
• Vård- och omsorgsförvaltningen
• Service- och utvecklingsförvaltningen
• Kommunledningskontoret
• Älvdalens utbildningscentrum
• Polisen.

Under lokala BRÅ finns flera områden för förebyggande arbete inom

• alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT)
• suicidförebyggande arbete
• våldsbejakande extremism.

Lägesbildsinsamling utifrån samverkansöverenskommelsen

Varje månad samlar vi in aktuell information om sociala risker som sammanställs i en lägesbild. Lägesbilden analyseras och sammanställs av en grupp där det ingår representanter från

• kommun
• polis
• näringslivet
• bostadsbolag
• föreningar
• Älvdalens utbildningscentrum.

Arbetet utgår från samverkansöverenskommelsen mellan Älvdalens kommun och lokalpolisområde Mora. I samverkansöverenskommelsen finns sex fokusområden som på ett övergripande sätt fångar upp social oro och brottslighet i kommunen. Dessa sex fokusområden är följande:

• ordningsstörningar och otrygghet
• hot och våld
• extremism och kriminella nätverk
• ungdomar och skolor
• alkohol, narkotika, dopning och tobak
• hot mot kommunala tjänstemän och politiker.

Våldsbejakande extremism

Vi har en handlingsplan mot våldsbejakande extremism för anställda i kommunen. Syftet är att ge en ökad kunskap om ämnet och en vägledning om förebyggande arbete för att motverka våldsbejakande extremism. Kunskap och förebyggande arbete är viktigt för att förhindra att odemokratiska krafter får fäste i samhället. I en demokrati har alla rätt att uttrycka sina politiska åsikter, även sådana som kan uppfattas som obekväma.

Kommunpolisen driver Polismyndighetens lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med kommunen och andra lokala aktörer.

I Älvdalens kommun finns polisen tillgänglig under begränsade öppettider. Dit kan du vända dig i frågor som rör anmälan, hittegods och tillstånd.

Anmälan och tips

Polisens resurser styrs utifrån anmälningsstatistiken. Det är därför viktigt att du som invånare anmäler och tipsar polisen om brott eller om du misstänker brott.

För att känna frihet och trygghet vid kommunens badplatser är det viktigt att ha badvett.

• Bada alltid tillsammans med någon.
• Simma längs med stranden.
• Hoppa eller dyk inte på okänt vatten.
• Knuffa aldrig i eller håll fast någon i vattnet.
• Simma inte under bryggor och hoppställningar.
• Spring inte på bassängkant eller brygga - du kan halka.
• Ropa bara på hjälp om du är i nöd.
• Undvik uppblåsbara leksaker i öppet vatten.
• Lek inte med livräddningsmateriel.
• Ha alltid något mellan dig och den nödställde, "den förlängda armen".
• Meddela alltid var någonstans ni ska bada och när ni tänker komma tillbaka.
• Undvik solens starka strålar mitt på dagen.

Vintertid är det alltid viktigt att alla som rör sig på och vid isbelagda vatten har isvett.

• Var aldrig ensam på isen.
• Ha alltid med dig isdubbar och annan säkerhetsutrustning på isen.
• Prova alltid isen med en ispik om du är osäker.
• Gå aldrig på is om du inte är säker på att den håller. Kärnis ska vara minst 10 cm tjock.
• Tänk på att ny is, våris, snötäckt is och havsis kan vara svag.
• Lär dig var isens svaga punkter är; vass, råk, brygga, bro, udde, avlopp, utlopp, inlopp, sund, grund och vindbrunn.
• Ju högre fart du har, ju längre ut kommer du på svag is innan den brister och desto svårare blir räddningen.
• Ha alltid något mellan dig och den nödställde, "den förlängda armen".
• Meddela alltid var någonstans du ska vara och när du tänker komma tillbaka.

Om du ska ut i båt är det viktigt att ha båtvett.

• Använd alltid flytväst.
• Sitt alltid ner i båten och placera dig så att den är i balans.
• Var inte fler personer i båten än vad den är avsedd för.
• Byt bara plats i båten om det är absolut nödvändigt och då en i taget.
• Stanna vid båten om du faller i vattnet.
• Ha alltid något mellan dig och den nödställde, "den förlängda armen".
• Om du ska rädda en nödställd, ta upp personen i aktern på båten.
• Ropa bara på hjälp om du är i nöd.
• Vifta långsamt med båda armarna över huvudet och åt sidorna om du behöver hjälp.
• Se till att det finns öskar, ankare, livlina, reserv-åra eller paddel i båten.
• Meddela alltid vart ni ska åka och när ni tänker komma tillbaka.

Orsaker till fall kan relateras till individuella faktorer, livsstil, sociala faktorer och miljöfaktorer. Risker för fall och fallolyckor är en följd av samspelet mellan omgivning, kapacitet och aktivitet. I de yngre åldrarna kan det vara barn som skadas under lek, människor som skadas i arbetet eller vid fritidssysselsättningar. Hos de äldre (65+) sker fallen ofta i hemmet i vardagliga situationer. Svårigheter att gå, nedsatt balans, nedsatt muskelstyrka, vissa läkemedel och syn-/hörselproblematik innebär ökad fallrisk för äldre personer. Riskfaktorer för skada/fraktur kan till exempel vara hög ålder, låg bentäthet, låg kroppsvikt och tidigare fraktur.

I åldersgruppen 65+ kan ett fall vara det som gör att man övergår från att ha klarat sig helt själv till att bli beroende av hemtjänst, (hem-)sjukvård, rehabilitering, hjälpmedel och bostadsanpassning. Förutom den livskvalitetsförsämring som detta innebär för den enskilda personen så genererar det dessutom stora kostnader för samhället.

Samhällets totala kostnader, som är förknippade med fallolyckor enbart bland äldre, uppskattas till ungefär 14 miljarder kronor årligen, fördelat mellan direkta kostnader (cirka fem miljarder) och kostnader för livskvalitetsförsämringar (omkring nio miljarder). I dessa kostnader ingår inte produktionsbortfall och fritidsförlust. Om man fördelar kostnaderna på varje enskild medborgare i Sverige, blir det ungefär 1 500 kronor per individ.

Verksamheterna arbetar med ett systematiskt arbetssätt gällande fallprevention. Alla personer över 65 år erbjuds fallriskbedömning. Kommunen använder senior alert som ett verktyg i bedömning och åtgärder. Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister och ett verktyg för att stödja vårdprevention, prevention för äldre personer som riskerar att falla, få trycksår, minska i vikt, utveckla ohälsa i munnen och/eller har problem med blåsdysfunktion. Om en person bedöms ha en fallrisk kan personen erbjudas vissa skyddshjälpmedel som till exempel höftskyddsbyxor eller stöd i form av rullator.

Personalen på särskilda boenden och i hemtjänst uppmanas att rapportera alla fall då person hittas på golvet eller ses falla. Syftet med detta är att förebygga fler fall. Under 2018 rapporterades 269 fall i särskilt boende och hemtjänst. De flesta fall leder inte till någon skada och större delen av fallen inträffar i eget boende.

I samband med fallet görs en enkel analys om förbättringar kan göras i miljön eller på annat sätt för att minska fallrisken. En övergripande analys görs varje år av alla fall för att se om den finns samband eller om förbättringar kan göras i ett större perspektiv för att minska fallen. Fallen rapporteras varje år i Socialförvaltningens kvalitet och patientberättelse som redovisas till Socialnämnden.

Förflyttningsutbildning

Förflyttningsutbildning för all omvårdnads-/omsorgspersonal i sociala sektorn genomförs fortlöpande. Målet är att personalen ska ha kunskap om trygga förflyttningar så att skador (däribland fall) undviks hos både personal och omsorgstagare.

Personal och entreprenörer arbetar rutinmässigt med förebyggande åtgärder i form av sandning vid kommunens fastigheter under vinterhalvåret. Förebyggande åtgärder vid samtliga kommunala lekplatser i form av besiktning av extern besiktningsman, genomförs årligen. Syftet är att skapa trygga och säkra lekplatser för att minska antalet fallolyckor och övriga skador.

Arbetet med suicidprevention innefattar delar av arbetet med att främja psykisk hälsa.

Kommunen arbetar med samhällsinriktad suicidprevention. För att utveckla det suicidpreventiva arbetet i kommunen finns ett nätverk med representanter från kommunens olika verksamheter, civilsamhället, religiösa trossamfund och primärvården inom region Dalarna. I nätverket sprids kunskaper om evidensbaserade metoder för att minska suicid samt att höja kompetensen hos nyckelpersoner.

Kommunen har ett uppdrag att arbeta med budget- och skuldrådgivning. I uppdraget ingår att sprida information till andra professioner för att lyfta ekonomisk ohälsa och förebygga överskuldsättning. Privatekonomi är en viktig faktor som påverkar helheten i individers livssituation, inte minst hälsan.

Krisledningsnämnd

Alla kommuner är skyldiga att ha en krisledningsnämnd. Vid en extraordinär händelse kan kommunens krisledningsnämnd vid behov aktiveras. Krisledningsnämnden kan då ta över hela eller delar av verksamhetsområden från nämnder i kommunen i den utsträckning som är nödvändig, med hänsyn till krisens art och omfattning. Syftet är att kunna fatta snabba politiska beslut vid en extraordinär händelse.

Krisledningsstab

Kommunen har en utbildad och övad krisledningsorganisation som kan aktiveras när ordinarie verksamhet inte kan hantera den inträffade händelsen.

Psykiskt och socialt omhändertagande, POSOM

Posom är kommunens krisstödsgrupp. Syftet med gruppen är att kunna erbjuda och organisera krisstöd vid akuta situationer vid kriser och katastrofer, för att förebygga psykisk ohälsa. Posom består av en ledningsgrupp och en samverkansgrupp samt två stödpersongrupper varav en grupp finns i Älvdalen och en i Särna/Idre.

Posom larmas ut är när det övriga samhällsstödet inte finns tillgängligt eller räcker till. Stödpersoner från Posom kan larmas ut till allt från en kris där det finns en drabbad, till en katastrof där det finns ett stort antal drabbade. Stödpersoner kan även följa med som stöd när Polisen meddelar dödsbud.

I Älvdalens kommun är det i huvudsak blåljusverksamheten (räddningstjänst, polis och ambulans) som larmar ut stödpersoner.

Frivilliga resursgruppen, FRG

Frivilliga Resurs Gruppen (FRG) i Älvdalen har ett samarbetsavtal med kommunen som extra resurs när våra ordinarie resurser behöver förstärkning i utsatta lägen och svåra påfrestningar för samhället. FRG finns i Älvdalen, Särna och Idre. Uppgifter som FRG kan hjälpa kommunen med kan vara att:

• upprätta informationsställen i kommunen
• samordna frivilligresurser
• dela ut flygblad/information i bostadsområden
• dela ut vatten och ha bevakning av mobila tankar
• administrera spontanfrivilliga
• assistera vid utrymning, uppsamlingar, registreringar, ledsagning och inkvartering
• hjälpa till med sanering vid oljeutsläpp
• bistå vid transporter och kommunens trygghetspunkter
• biträda med tillsyn av till exempel äldre.

Trygghetspunkter

Runt om i kommunen finns fastigheter som kan fungera som trygghetspunkter vid kriser och katastrofer. Exempel på trygghetspunkter kan vara:

• bystugor
• kommunhus
• församlingshem.

Trygghetspunkterna kan ta emot större människogrupper i behov av hjälp, till exempel vid en utrymning av en fastighet efter en större olycka vid ett långvarigt elavbrott.

Vad finns på en trygghetspunkt?

Den övergripande uppgiften för trygghetspunkterna är att svara för information och trygghet för de som befinner sig inom ett visst geografiskt område i samband med kriser och katastrofer. Vid en trygghetspunkt kan besökare, beroende på typen av händelse och omfattning, få:

• aktuell information
• krisstöd
• vila
• enklare sjukvård
• servering av lättare mat och dryck
• hjälp med att larma polis, ambulans och räddningstjänst.

Hur får trygghetspunkterna sin information?

Kommunens krisledningsorganisation ger trygghetspunkterna aktuell information. Den informationen kan i sin tur ges till de personer som söker sig dit.

Hur bemannas trygghetspunkterna?

Trygghetspunkterna kan bemannas av:

• Frivilliga resursgruppen, FRG
• Posom
• tjänstepersoner på kommunen.

Arbetet med civilt försvar innebär att kommunen planerar för höjd beredskap och krig. Vid krig eller fara för krig kan regeringen besluta om höjd beredskap i hela eller delar av Sverige. Höjd beredskap kan vara antingen skärpt eller högsta beredskap.

Om Sverige är i krig råder automatiskt högsta beredskap. Kommunen ska ha planer för att kunna upprätthålla sin verksamhet under höjd beredskap. Planerna ska innehålla uppgifter om den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap med information om bland annat krigsorganisation och vilken personal som ska tjänstgöra i organisationen.

Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen ska bedriva.