Dra åt skogen? – Ja, tack!

Från mitt kontor och studierum kan jag beundra det storslagna Vedungfjällets skiftningar mellan årstiderna. Jag kan se när isen lägger sig på sjön och blir vit om vintern. Från köksbordet gillar jag att studera vinterfåglarna vid mitt fågelträd utanför köksfönstret.

Jag heter Christina och jag bor i Särna sedan 2003 men är född i Skåne. Här finns tid till mig själv med fågelkvitter som bakgrund i stället för trafikbuller.

Jag drivs av att upptäcka den djupare meningen. Som person vill jag främst ha mitt fokus på att undersöka alla möjligheter, att finna sanningen. Jag har ett inre driv att hela tiden utvecklas och jag fascineras av djupet i vår andliga värld och av naturen. Nyfiken och rastlös, det är mitt för- och efternamn. En sökare.

Många människor tror sig ha ett behov av att resa, de är sökare. Och visst, många vill se nya miljöer och bekanta sig med människor och kulturer olika sig själv. Men människor som söker finner svaret inom sig själv. Inom varje människa finns ett oändligt universum. Man söker hela livet och det enda man hittar i slutet av sitt sökande är – sig själv. Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla.

Det är först när man hittar sig själv som man kan börja ge till andra. Det är bara när man är nära som man kan vara långt borta.

När jag var 33 år blev jag blev påkörd av en bil och mitt liv förändrades. Jag tror att det var själen som blev mest skadad. På grund av skadorna blev det tvära kast i mitt liv, mina värderingar och mina mål blev ostadiga att stå på. Men det blev också en vändpunkt i mitt liv och det var så Särna och den stora vildmarken hittade mig.

Första gången jag kom till Särna var i samband med att jag anmält mig till ett vildmarksläger för trafikskadade. Det var drygt ett och ett halvt år efter olyckan. Jag hade inte den blekaste aning om var Särna låg. Som skåning reser man inte gärna norr om Hallandsåsen och jag var i så dåligt skick att jag inte orkade göra efterforskningar. Det enda jag visste var att de bilder och den beskrivningen på vad vi skulle göra under vildmarksveckan var avgörande för att jag reste. Så jag löste biljett i god tid nere i den bemannade luckan på tågstationen i Ängelholm, tog nattåget från Lund kvällen innan och anlände Särna med buss påföljande eftermiddag.

Jag glömmer aldrig det som mötte mig första gången jag reste genom Dalarna en dag i slutet av augusti. Denna storslagna orörda natur, denna skönhet, alla sjöar och all vildmark! Väl framme i Särna släppte Dalabuss av oss resande vid Hotell Njupeskär, där vi skulle bo under veckan, innan chauffören for vidare norrut.

Den genuina vänligheten, den friden, den rena luften, den avkopplande atmosfären, de klara färgerna som välkomnade mig när jag steg av bussen är jag fortfarande kär i.

I Särna som bygd och samhälle finns allt du behöver för att må bra och utvecklas. Det är en plats att växa själsligt och mentalt. Det finns något genuint i bygden som jag bara har upplevt här. En naturlig gemenskap, en mänsklighet, en hjärtlighet. Man umgås på ett öppet och naturligt sätt generationer emellan. Man är öppen mot nykomlingar och man välkomnas in i byns gemenskap. Tillsammans fixar och organiserar vi en mängd olika aktiviteter genom någon av byns många föreningar.

Här finns plats och utrymme för så många olika mänskliga talanger att blomma. Och här i Särna finns en trygghet, man hjälps åt.

Just till Särna dras olika nationaliteter så här om någonstans känns verkligen internationellt. Det är häftigt faktiskt. Under turistsäsongen svämmar bygden över av turister från när och fjärran. En synnerligen levande glesbygd.

I Särna finns många olika småföretag. Så förutom att dels bo fantastiskt vackert så kan man också jobba med sin hobby. Jag själv är passionerad att arbeta inom Hälsa. Jag är Kundaliniyogalärare och inom företaget Akinu Hälsa startade jag upp en liten verksamhet under 2020. Det är en liten grupp som träffas regelbundet här i Särna. Trakten är en fantastisk plats att komma till för ett Retreat med yoga och vildmark som Tema. Jag menar, allt finns ju här redan, det är bara att komma.

Just nu pluggar jag Homeopati på distans. Andra året av tre. Med den nya tekniken och utbyggt fibernät så fungerar det alldeles utmärkt. Jag behöver inte resa iväg någonstans. Föreläsningar, webinarier och kontakt med lärare och andra elever – allt kan gå via Zoom. Och jag kan sitta där i mitt studierum och följa Vedungfjället på andra sidan Särnsjön i Österdalälven.

När det sedan blir dags för mig att börja ta emot patienter kan jag göra det via telefon, Skype eller annan media. På så vis har man hela världen som sitt arbetsfält utan att behöva bo i storstan.

Jag har ett störrös på min tomt med utsikt över Städjan i norr. Ett störrös är en timmerstuga med en öppen eldplats, en vanlig och typisk byggnad för bygden. Här är det avkopplande att sitta och njuta av den öppna elden och stillheten i kvällen. Kanske morkullan flyger sitt sträck över huset i vårkvällen med sitt karakteristiska knirrande i det magiska skandinaviska ljuset vi har i maj-juni.

Universum tog mig till Särna. Jag visste ju inte det då men här trivdes jag så bra från första stund att jag återvände året därpå. Och nästföljande år köpte jag huset jag bor i. Den stolta Skåningen kom till en plats ovan Hallandsåsen.

Här finns plats åt var och en.

Välkommen du också!